when nothing goes right - go left

I tisdags när jag var på väg hem från träningen upptäckte hjag en suddig fläck på vindrutan. Dock förflyttades fläcken med mina huvudrörelser, så jag hade lite problem med synen tydligen, vilket inte ksulle vara nåt problem eftersom sånt där brukar försvinna fort. Men när jag kom hem blev allt värre, och till slut såg jag bara tunnelseende, bokstavligen talat. Jag såg i princip ingenting på höger öga och det vänstra var inte hundra heller. När jag knaprat en ipren och gått ner till duschen började det pulsera i huvudet. Jag satt ner i duschen för att kunna slutföra den, och jag låg i sängen i 2 timmar och undrade om jag skulle dö. Jobbig kväll, men vid halv 11 släppte det och jag hade haft min första och vörsta migränanfall någonsin. Det var en jobbig tisdag.

Onsdag då. Vilade under morgonen för att inte förvärra skallen, men mötte upp med Heggan på stan för att fota lite till vårt historieprojekt. Trevligt med grymt härligt väder!

Igår hade vi det nationella talet. Nervositeten var fruktansvärd under hela dagen, för i princip hela klassen(men självklart inte för olle eller jorik) och nicolina höll tydligen på att spy på bussen på vägen dit. Men allt gick bra ändå, godkänt iallafall. Kunde dock gjort bättre ifrån mig, vilket de flesta nog hade kunnat göra... men nu är det så jävla över och det är underbart!
Sov med baby igår också så det var en fin avslutning på en dryg dag. Hann också med att prova balklännigen efter träningen, och den börjar bli grym nu. Ann-charlotte tog lite kort också som jag ska visa mamma, men ingen mer =) Hihihihihi. Nämen det ska bli en trevlig överraskning lagom till balen har  jag planerat!

Idag ska jag, förutom bajs-skol-gymet, fara ner på stan och lämna in min balconette på Ingrids så att de kan sy in den, och sen köpa tyg till klänningen. Blir skönt! Nej nu har jag fruktansvärt dåligt samvete över att jag inte är ute när det är så bra väder... kanske man ska släpa sig ut.